Det var dags att starta
motorn, Agnes drog i spaken medan Malin tryckte på instrumentbrädan så att det
på skärmen stod ”år 1732”. Skolprojektet som gick ut på att undersöka en epok
och träffa en specifik författare hade lett till just denna stund. De 3
ungdomarna klängde sig fast i sina säten och den stora rektangulära maskinen
tjöt och ut pulserade ljusvågor som omvandlade det mörka garaget till ett hav
av ljus. De var på väg, på väg till upplysningstiden för att träffa Jonathan
Swift. Ut genom fönstren i början av färden skymtades tyska trupper bärandes på
den röda flaggan med hakkorset i skyn marscherandes fram över leriga,
uppluckrade fält från olika artillerier. Maskinen skakade till och plötsligt
åkte de med ljusets hastighet, världen blev suddigt för en sekund och sedan syntes
återigen soldater, denna gång liggandes i skyttegravar.
– Detta måste vara
1914, under första världskriget, den åttonde september då tyska trupper
avancerade mot Paris! utropade Naron uppjagat.
– Det var den fjärde
september, rättade Agnes Naron.
Naron grimaserade och
innan han hann öppna munnen utbrast Malin överraskat:
– Titta på fabrikerna!
Världen utanför
tidsmaskinen hade återigen förändrats; stora fabriker hade ersatt krigen. Svart
rök pumpades ut ur skorstenar och bildade en tung, svart slöja över himlen. Barn
i smutsiga kläder sprang på gatorna medan en hemlös man försökte hitta en
bekväm ställning mot husväggen. Barnen i smutsiga kläder fick syn på en fin
herre och hans dam, de närmade sig och medan några länsade mannens fickor tog
andra uppmärksamheten från situationen. Maskinens hastighet ökade återigen,
skakade till och världen ändrades. De vida fälten som tidigare hade synts
nertrampade av världskrigen var nu välmående och det gröna gräset växte
frodigt. Välklädda par strosade över fälten medan andra hade slagit sig ner för
att ha picknick. Några skrattade och kysste varandra, medan andra lyssnade på
Frankenstein som lästes högt av en man.
– Inte en enda kvinna
som läser, skamligt! konstaterade Agnes upprört.
Innan någon av de andra
två hann svara på kommentaren började maskinen tjuta något våldsamt och skakningarna
eskalerade. Tidsmaskinen ökade farten samtidigt som den snurrade runt, runt och
omkring inne i tidsmaskinen tumlade de 3 ungdomarna kontrollöst. Malin försökte
sträcka sig för att nå spaken för nödstopp och precis innan hon nuddade den med
sina fingrar skakade maskinen värre än någon gång tidigare innan den plötsligt
stannade och allt blev tyst och stilla.
Malin var den som först kom fram till maskinens
öppning; hon sköt upp luckan och slogs av en stickande lukt av exkrementer som
sakta trängde sig in i maskinen och förpestade luften. Alla hostade av den
starka lukten och försökte tränga sig ut ur maskinen på samma gång men märkte snabbt
att alla inte kunde ta sig ut samtidigt. Agnes och Malin backade och lät Naron
stiga ur och det första han sa var:
– Av alla ställen vi kunde ha besökt, åker vi till
Dublin under 1700-talet…
– I,
som här inträden, låten hoppet fara! citerade Agnes Dante Alighieri samtidigt
som hon klev ut och lade sedan till:
– Detta är ju rena helvetet.
Även Malin grimaserade av synen och lukten som de
slogs av utanför maskinen. De tre ungdomarna möttes av nyfikna blickar och insåg
hur mal placé de var i denna tid.
– Vi borde ha tänkt på kläderna, viskade Malin och
började backa tillbaka mot tidsmaskinen och när hon nådde den lutade hon sig in
genom öppningen och tryckte på en knapp. Maskinen började sakta men säkert att
blekna bort och det dröjde inte länge innan den var helt osynlig. Ungdomarna
drog sig undan och försökte smälta in i folkmassorna. Målet med deras resa var
att finna Jonathan Swift, för att möjligtvis kanske kunna få svar på några av
sina frågor.
– Hur ska vi hitta honom i en storstad? undrade
Malin bekymrat.
– Ingen fara, jag har en plan! Jag vet nämligen vart
han bor så vi går bara dit och knackar på och hoppas på det bästa helt enkelt,
svarade Naron hoppfullt.
– Och det kallar du en plan… mumlade Agnes och fick
en sur blick som svar från Naron samtidigt som de ändå tog sikte mot Jonathan
Swifts hem.
Kanske citattecken kring ordet Frankenstein; ”Några skrattade och kysste varandra, medan andra lyssnade på ”Frankenstein” som lästes högt av en man.”
SvaraRaderaÄr ni säkra på ordet ”exkrementer”, ska man verkligen säja det i plural?
/Romantiken 1
Ni hade hittat väldigt mycket information, och framförde det. Vi tyckte kanske att det blev väldigt stelt, då Agnes skulle rabbla upp all fakta, och det hon sa hade inslag såsom "Exemplet ovan", det var text som inte var menad för tal. Det var lite okreativt, texten runt faktan var inte roligt, så det blev trögt att läsa. När ni reflektera över skilnader mellan då och nutid var ett bra stycke.
SvaraRaderaSwift skiljer sig absolutet från Antikens Homeros, som vi har skrivit om. Ironi var inget som användes, man tänkte mer som berättelser. Swift skrev mer i artikelformat, medan Homeros skrev i berättelser, nästan sagor. I Antikens texter handlar mycket om gudar, vilka verkar vara helt borträknade i Swifts texter. Han försöker vara fritänkande och komma med förändringsförslag för samhället, medan Homeros mer försökte behålla de gamla värderingarna om att inte kritisera gudarna och överheten.
Vi kan finna ett flertal skillnader, men den mest relevanta är att man under upplysningen skrev på ett vetenskapligt och undersökande sätt medan man under medeltiden inte analyserade lika mycket. Man var istället övertygad om att tron gav svaret på alla frågor, vilket var precis det man gjorde uppror mot under upplysningen. En skillnad vi kan se mellan författarnas skrivsätt är att Swift blandade känslor som exempelvis sarkasm, medan Dante höll lättolkade känslor.
SvaraRaderaEn likhet vi kan se är att båda författarna vill skriva allvarliga texter, men de gör det på olika sätt. Ytterligare en likhet är att båda skrev runt religionen, men här finns också en stor skillnad där Swift på ett milt sätt kan driva med kyrkan.
För övrigt tycker vi att ni har gjort en välskriven text. Ni presenterar Jonathan Swift på ett informativt och samtidigt roligt sätt, vilket vi tyckte var bra!
Ni har skrivit en jättebra text. Mycket intressant med mycket fakta och information. Jätte roligt att ni tog upp t.ex. det här med världskrigen och lite andra händelser i början, detta fångar intresse. Hade varit intressant att få veta hur ni fick tag på eran tidsmaskin. Häftigt att den var osynlig!
SvaraRaderaNi tog upp många saker om hur samhället såg ut vilket är jättebra. Att ångmaskinen hade uppfunnits, kritik mot kyrkan osv. Bra med sammanfattningen om Jonathan Swift, så att man får en överblick över hans uppväxt och liv.
Analysen av texten är utförlig och ni fick med analysen i ett smidig sätt. Liksom att ni hittade en tidningsartikel och sedan berättar Agnes om vad texten handlar om. Bra att ni gav exempel från texten.
Eran text fångar intresse t.es. vilken man ni skulle möta, att han kanske inte var ironisk då vill man verkligen läsa vidare.
I intervjun med Swift ställde ni bra frågor. Kul att ni mötte honom efter att ni har läst texten i tidningen. Detta gör att man har bildat sig en uppfattning om vem han är innan man fick höra det från honom.
Bra att ni sammanfattade allting på slutet. Ni hade en bra avslutning.
I övrigt så fick ni med allt i eran blogg, analysen av texten, intervjun och resan som var intressant att följa.
Swift skrev ironiskt. Swift skiljer sig mycket från den nordiska medeltidens författarna. Han var emot kyrkan och makten som utövades. Detta skiljer sig från den nordiska medeltiden då man skrev mest om kyrkan och kyrkans makt som stod i centrum. Under upplysningstiden var det förnuft, frihet, jämlikhet, upplysning och vetenskapen som stod i centrum. Författarna kritiserade kyrkan och framförallt kyrkans inflytande i människors liv.
Litteraturen skiljer sig ganska mycket från den medeltida både språkligt och innehållsmässigt. Språket var mer vetenskapligt och med matematiska ritningar. Samhället som kritiseras. Under den nordiska medeltiden skrevs böcker på latin, oftast kyrkomän som skrev och inte med vetenskapligt språk utan kyrkospråk, om tron och vardagen. Swift vill lösa problem med samhället, han vågar stå emot samhället och den stora kyrkans inflytande. Vi tror inte att någon vågade göra det under medeltiden i norden eftersom att kyrkans inflytande var en självklar sak.