onsdag 14 maj 2014

Vår resa till upplysningstiden samt ankomst



Det var dags att starta motorn, Agnes drog i spaken medan Malin tryckte på instrumentbrädan så att det på skärmen stod ”år 1732”. Skolprojektet som gick ut på att undersöka en epok och träffa en specifik författare hade lett till just denna stund. De 3 ungdomarna klängde sig fast i sina säten och den stora rektangulära maskinen tjöt och ut pulserade ljusvågor som omvandlade det mörka garaget till ett hav av ljus. De var på väg, på väg till upplysningstiden för att träffa Jonathan Swift. Ut genom fönstren i början av färden skymtades tyska trupper bärandes på den röda flaggan med hakkorset i skyn marscherandes fram över leriga, uppluckrade fält från olika artillerier. Maskinen skakade till och plötsligt åkte de med ljusets hastighet, världen blev suddigt för en sekund och sedan syntes återigen soldater, denna gång liggandes i skyttegravar.

– Detta måste vara 1914, under första världskriget, den åttonde september då tyska trupper avancerade mot Paris! utropade Naron uppjagat.

– Det var den fjärde september, rättade Agnes Naron.

Naron grimaserade och innan han hann öppna munnen utbrast Malin överraskat: 

– Titta på fabrikerna! 

Världen utanför tidsmaskinen hade återigen förändrats; stora fabriker hade ersatt krigen. Svart rök pumpades ut ur skorstenar och bildade en tung, svart slöja över himlen. Barn i smutsiga kläder sprang på gatorna medan en hemlös man försökte hitta en bekväm ställning mot husväggen. Barnen i smutsiga kläder fick syn på en fin herre och hans dam, de närmade sig och medan några länsade mannens fickor tog andra uppmärksamheten från situationen. Maskinens hastighet ökade återigen, skakade till och världen ändrades. De vida fälten som tidigare hade synts nertrampade av världskrigen var nu välmående och det gröna gräset växte frodigt. Välklädda par strosade över fälten medan andra hade slagit sig ner för att ha picknick. Några skrattade och kysste varandra, medan andra lyssnade på Frankenstein som lästes högt av en man.

– Inte en enda kvinna som läser, skamligt! konstaterade Agnes upprört. 

Innan någon av de andra två hann svara på kommentaren började maskinen tjuta något våldsamt och skakningarna eskalerade. Tidsmaskinen ökade farten samtidigt som den snurrade runt, runt och omkring inne i tidsmaskinen tumlade de 3 ungdomarna kontrollöst. Malin försökte sträcka sig för att nå spaken för nödstopp och precis innan hon nuddade den med sina fingrar skakade maskinen värre än någon gång tidigare innan den plötsligt stannade och allt blev tyst och stilla.

Malin var den som först kom fram till maskinens öppning; hon sköt upp luckan och slogs av en stickande lukt av exkrementer som sakta trängde sig in i maskinen och förpestade luften. Alla hostade av den starka lukten och försökte tränga sig ut ur maskinen på samma gång men märkte snabbt att alla inte kunde ta sig ut samtidigt. Agnes och Malin backade och lät Naron stiga ur och det första han sa var:

– Av alla ställen vi kunde ha besökt, åker vi till Dublin under 1700-talet… 

– I, som här inträden, låten hoppet fara! citerade Agnes Dante Alighieri samtidigt som hon klev ut och lade sedan till:

– Detta är ju rena helvetet.  

Även Malin grimaserade av synen och lukten som de slogs av utanför maskinen. De tre ungdomarna möttes av nyfikna blickar och insåg hur mal placé de var i denna tid. 

– Vi borde ha tänkt på kläderna, viskade Malin och började backa tillbaka mot tidsmaskinen och när hon nådde den lutade hon sig in genom öppningen och tryckte på en knapp. Maskinen började sakta men säkert att blekna bort och det dröjde inte länge innan den var helt osynlig. Ungdomarna drog sig undan och försökte smälta in i folkmassorna. Målet med deras resa var att finna Jonathan Swift, för att möjligtvis kanske kunna få svar på några av sina frågor. 

– Hur ska vi hitta honom i en storstad? undrade Malin bekymrat. 

– Ingen fara, jag har en plan! Jag vet nämligen vart han bor så vi går bara dit och knackar på och hoppas på det bästa helt enkelt, svarade Naron hoppfullt. 

– Och det kallar du en plan… mumlade Agnes och fick en sur blick som svar från Naron samtidigt som de ändå tog sikte mot Jonathan Swifts hem.

4 kommentarer:

  1. Kanske citattecken kring ordet Frankenstein; ”Några skrattade och kysste varandra, medan andra lyssnade på ”Frankenstein” som lästes högt av en man.”

    Är ni säkra på ordet ”exkrementer”, ska man verkligen säja det i plural?

    /Romantiken 1

    SvaraRadera
  2. Ni hade hittat väldigt mycket information, och framförde det. Vi tyckte kanske att det blev väldigt stelt, då Agnes skulle rabbla upp all fakta, och det hon sa hade inslag såsom "Exemplet ovan", det var text som inte var menad för tal. Det var lite okreativt, texten runt faktan var inte roligt, så det blev trögt att läsa. När ni reflektera över skilnader mellan då och nutid var ett bra stycke.

    Swift skiljer sig absolutet från Antikens Homeros, som vi har skrivit om. Ironi var inget som användes, man tänkte mer som berättelser. Swift skrev mer i artikelformat, medan Homeros skrev i berättelser, nästan sagor. I Antikens texter handlar mycket om gudar, vilka verkar vara helt borträknade i Swifts texter. Han försöker vara fritänkande och komma med förändringsförslag för samhället, medan Homeros mer försökte behålla de gamla värderingarna om att inte kritisera gudarna och överheten.

    SvaraRadera
  3. Vi kan finna ett flertal skillnader, men den mest relevanta är att man under upplysningen skrev på ett vetenskapligt och undersökande sätt medan man under medeltiden inte analyserade lika mycket. Man var istället övertygad om att tron gav svaret på alla frågor, vilket var precis det man gjorde uppror mot under upplysningen. En skillnad vi kan se mellan författarnas skrivsätt är att Swift blandade känslor som exempelvis sarkasm, medan Dante höll lättolkade känslor.

    En likhet vi kan se är att båda författarna vill skriva allvarliga texter, men de gör det på olika sätt. Ytterligare en likhet är att båda skrev runt religionen, men här finns också en stor skillnad där Swift på ett milt sätt kan driva med kyrkan.

    För övrigt tycker vi att ni har gjort en välskriven text. Ni presenterar Jonathan Swift på ett informativt och samtidigt roligt sätt, vilket vi tyckte var bra!

    SvaraRadera
  4. Ni har skrivit en jättebra text. Mycket intressant med mycket fakta och information. Jätte roligt att ni tog upp t.ex. det här med världskrigen och lite andra händelser i början, detta fångar intresse. Hade varit intressant att få veta hur ni fick tag på eran tidsmaskin. Häftigt att den var osynlig!

    Ni tog upp många saker om hur samhället såg ut vilket är jättebra. Att ångmaskinen hade uppfunnits, kritik mot kyrkan osv. Bra med sammanfattningen om Jonathan Swift, så att man får en överblick över hans uppväxt och liv.
    Analysen av texten är utförlig och ni fick med analysen i ett smidig sätt. Liksom att ni hittade en tidningsartikel och sedan berättar Agnes om vad texten handlar om. Bra att ni gav exempel från texten.
    Eran text fångar intresse t.es. vilken man ni skulle möta, att han kanske inte var ironisk då vill man verkligen läsa vidare.
    I intervjun med Swift ställde ni bra frågor. Kul att ni mötte honom efter att ni har läst texten i tidningen. Detta gör att man har bildat sig en uppfattning om vem han är innan man fick höra det från honom.

    Bra att ni sammanfattade allting på slutet. Ni hade en bra avslutning.
    I övrigt så fick ni med allt i eran blogg, analysen av texten, intervjun och resan som var intressant att följa.

    Swift skrev ironiskt. Swift skiljer sig mycket från den nordiska medeltidens författarna. Han var emot kyrkan och makten som utövades. Detta skiljer sig från den nordiska medeltiden då man skrev mest om kyrkan och kyrkans makt som stod i centrum. Under upplysningstiden var det förnuft, frihet, jämlikhet, upplysning och vetenskapen som stod i centrum. Författarna kritiserade kyrkan och framförallt kyrkans inflytande i människors liv.
    Litteraturen skiljer sig ganska mycket från den medeltida både språkligt och innehållsmässigt. Språket var mer vetenskapligt och med matematiska ritningar. Samhället som kritiseras. Under den nordiska medeltiden skrevs böcker på latin, oftast kyrkomän som skrev och inte med vetenskapligt språk utan kyrkospråk, om tron och vardagen. Swift vill lösa problem med samhället, han vågar stå emot samhället och den stora kyrkans inflytande. Vi tror inte att någon vågade göra det under medeltiden i norden eftersom att kyrkans inflytande var en självklar sak.

    SvaraRadera